Det har på senare tid uppmärksammats att svenska fastighetsbolag paketerar näringsfastigheter i svenska handelsbolag med utländska juridiska personer som delägare. Detta fenomen är ett skatteupplägg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgår vi från ett typfall där delägarna i det svenska handelsbolaget är nederländska juridiska personer. Skatteupplägget inbegriper tre transaktionsled, där det första ledet innebär att ett säljande svenskt aktiebolag underprisöverlåter en näringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet är att de nederländska delägarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill säga fastighetspaketet, till ett utomstående köpande aktiebolag i Sverige. Slutligen, efter köpet, likviderar det köpande aktiebolaget handelsbolaget och skiftar ut fastigheten till sig. Problematiken kring skatteupplägget handelsbolagslösningen är att det svenska aktiebolaget har tillgodoräknat sig fastighetens dolda värde, utan skattekonsekvenser, genom en förvärvad skattefri utdelning från de nederländska delägarbolagen. Det köpande aktiebolaget har samtidigt erhållit kapitalförlustavdrag i Sverige, som innebär att förlusten kan kvittas mot motsvarande kapitalvinster inom bolaget, och därmed minskas det skattemässiga underlaget. I samband med fastigheters långa avskrivningsperiod får dessa paketeringar stor ekonomisk betydelse. Frågan som uppstår är huruvida handelsbolagslösningen är lagenlig. Utifrån en rättsdogmatiskmetod behandlar vi problematiken genom en stegvis bedömning av transaktionerna. I samband med första steget i handelsbolagslösningen behandlar vi huruvida överlåtelsen av fastigheten från det säljande svenska aktiebolaget till det svenska handelsbolaget uppfyller villkoren för en kvalificerad underprisöverlåtelse. Vi finner att underprisöverlåtelsen är kvalificerad och att uttagsbeskattning således inte inträder. I det andra steget uppkommer frågan om de nederländska delägarbolagen blir skatteskyldiga i Sverige för den kapitalvinst som ...