Syfte med uppsatsen har varit att undersöka färgens och gestikens påverkan på altarskåpets iscensättning av berättelserna och därmed även budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utgångspunkt. Materialet för undersökningen är ett flandriskt altarskåp från Skånela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka. Skåpet är tillägnat Joakim och Sankta Anna. Undersökningen har avgränsats till att enbart analysera de sex skulpterade scenerna i korpusen. Analyserna har utförts genom en formell beskrivning och diskussion med hjälp av Lena Liepes lågikonografiska analys och med Norbert Ottos trestegsmetod för gestfunktioner. Lena Liepes metod och teori används som underlag för undersökningen. Undersökningen ansluter till Virginia Nixons forskningsarbete om Jesu mormor i kyrkokonsten. Det har konstaterats att färg- och gestikanalyserna möjliggör en nyanserad tolkning. Undersökningen har visat att färgen och gestiken är ett påverkningsmedel i syfte att leda betraktaren mot ett dolt budskap i bilden. Och att det finns en koppling mellan Skånelaskåpets budskap och den medeltida kvinnofientlighet som var rådande då. Annaskåpet innehåller budskap som präglas av den dåvarande barn- och kvinnosyner. ; Purpose of this essay has been to examine the color's and gesticulation's impact on the altarpiece staging of the stories and thus the message. The essay has a semiotic perspective as a starting point. The material for the study is a flemish altarpiece from Skånela church that exists today in Uppsala Cathedral. The altarpiece is dedicated to Joachim and St. Anne. The study has been limited to only analyze the six sculptured scenes in the corpus. The analyzes have been performed through a formal description and discussion by Lena Liepes low iconographycal analysis and with Norbert Otto's three-step approach for gesture features. Lena Liepe's method and theory was used as a basis for the investigation. The study connects to Virginia Nixon's research on Jesus' grandmother in ...