I Sverige har konsumtionen av kyckling per invånare ökat de senaste åren och idag konsumeras 23,2kg per person och år. Eftersom tillväxten för svensk kyckling är hög ökar också medvetenheten hos företag att investera i klimatsmarta alternativ för att minska energibehovet som leder till en minskad uppvärmningskostnad. Det valda djurstallet värms upp med en flispanna där vattenburna värmeelement förser stallet med värme längs väggarna. Syftet med studien är att undersöka hur mycket värmeenergi som går att spara genom att använda den utsugna luften för att värma den luften som sugs in med hjälp av en värmeväxlare. Det har ansetts problematiskt att använda stallets frånluft för att tillgodose energi i form av värme eftersom den oftast är dammig och detta bidrar till att filter och kanaler täpps igen. Idag finns det ett antal luftvärmeväxlare som klarar denna typ av damm och partiklar. Två olika värmeväxlare har jämförts, en rekuperativ (plattvärmeväxlare) och en regenerativ (roterande värmeväxlare). Stallet måste hålla ett lågt CO2 värde och kycklingarnas ströbädd måste hållas torr med hjälp av en låg luftfuktighet. Ventilationens volymflöde är ett beräknat teoretiskt värde. Resultatet av de två jämförda värmeväxlarna visar att den regenerativa (roterande) värmeväxlaren återför fukt vilket som bidrar till en fuktigare ströbädd jämfört med den rekuperativa (plattvärmeväxlare) som inte återför fukt. Studien genomfördes under kycklingarnas uppfödningstid, vilket varade från första januari i 34 dagar framåt. Dag 28–30 blir stallet självförsörjande på värme och värmeväxlaren kan då generera den värmen som krävs utan anläggningens tillhörande flispanna. Med hänsyn till skallklimatet är det att föredra en plattvärmeväxlare då den roterande värmeväxlaren återför vatten av tre gram per kg torr luft. Undersökningen visar det totala värmebehovet, som idag är cirka 48,2 MWh under en uppfödningsomgång, kan minskas med 24,8 MWh med hjälp av en värmeväxlare under denna omgång. ; The consumption of chicken per inhabitant have ...