Bakgrund: Resursförbannelsen innebär att det finns ett negativt samband mellan mängden naturtillgångar och ekonomisk tillväxt. På grund av detta är det få resursrika länder som nått sin fulla potential. Tidigare forskning har mestadels bestått av ekonometriska modeller som bevisar detta negativa samband mellan naturresurser och ekonomisk tillväxt, vilket motiverat oss till att genomföra en kvalitativ analys. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en jämförelse av två likvärdiga länder analysera och förklara varför DR Kongo drabbats av resursförbannelsen medan Botswana undkom den. Uppsatsen syftar vidare till att jämföra utifrån tre ekonomiska teorier: holländska sjukan, rent seeking samt institutionell teori. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en komparativ metod. Länderna har valts utifrån deras likheter då både Botswana och DR Kongo befinner sig i Sub-Sahara Afrika, har en historia av kolonisering och är rika på mineraler. Metoden är lämplig vid jämförelse av länder. Därför är metoden motiverad att använda när vi jämför hur ett överflöd av naturresurser påverkar Botswanas och DR Kongos ekonomiska utveckling. Slutsats: De i uppsatsen framkomna bevisen tyder på att DR Kongo har drabbats av resursförbannelsen eftersom vi kan se att holländska sjukan, rent seeking och svaga institutioner förekommer i landet. Alla dessa faktorer bidrar till resursförbannelsen. Till skillnad från Botswana som varken har drabbats av holländska sjukan eller rent seeking. Botswana har även haft stabila institutioner under lång tid. Slutsatsen vi drar är att institutioner är den viktigaste faktorn när det kommer till hur ett land kan undvika resursförbannelsen. ; Background: The Resource Curse implies that there is a negative relation between the amount of natural resources and economic growth. Because of this few resource rich countries have reached their full potential. Previous research has mostly consisted of econometric models that prove this negative relation, which has pursued us to conduct a qualitative ...